Azorerna med Ponta Delgada

Här kommer massor av bilder från vårt besök på Azorerna. Azorerna var helt klart ett av de vackraste ställen vi besökt! Vi ville åka med på en utflykt via rederiet för att få se så mycket som möjligt på den dagen vi hade, men vi kunde inte åka med på någon av de bussturer som arrangerades. Dels för att bussarna inte var anpassade och för att många av de ställen man besökte inte passade för rullstol. Men det blev jättebra ändå, om än lite dyrt! Vi beställde en privat bil med chaufför och guide via rederiet. Eftersom det bara var ett stopp på den här kryssningen kände vi att vi knde kosta på det och det är inget vi ångrade! När vi kom av fartyget möttes vi av en man i svart kostym som ledsagade oss till en blank, svart, snygg merca. Vi kände oss lite som kändisar när vi gled fram där medan de andra slussades förbi oss till olika bussar och gamla taxibilar. Sedan fick vi åka vart vi ville men vi valde att gå på chaufförens rekommendation så här kommer bilder på de platser vi besökte.

Vi stannade på många utsiktsplatser. Azorerna är väldigt bergigt och deras största industri är mjölk och mjölkprodukter. Man ser svart/vita kor beta överallt.

I den här tjusiga saken fick korna sitt vatten.

Kossorna på Azorerna har det nog rätt så bra. De går ute året om och betar och deras utsikt är inte så tokig heller :)

Det här är deras mest kända utsikt. Det är två sjöar som kallas den gröna och den blå sjön. Det syns inte så tydligt på den här bilden att de är olika. Azorerna är en vulkanö så det här är faktiskt en stor krater.

Den gröna sjön.

Här syns det bättre. Bara en liten bro skiljer den gröna och den blå sjön åt. Färgerna berodde på att den ena var djupare än den andra och att det var mycket skog runt den gröna som reflekterar den gröna färgen.

Här står jag framför en annan sjö som var väldigt känd, Santiagosjön. Tyvärr har jag glömt historien bakom, men det var vackert.

Här är bilen vi åkte runt med. Här står vi mitt på bron mellan den gröna och den blå sjön.

Ett väldigt fint hus som låg i byn vid sjöarna. Här bodde den rikaste personen i området på somrarna.

Ett typiskt hus på Azorerna. Den svarta stenen är lava och den användes för att bygga hus och murar.

Mysiga hus i byn som vi besökte.

En typisk kyrka. Det fanns massor av katolska kyrkor på ön och alla såg ut ungefär så här.

Utsikt över havet och en fiskeby.

Man är väldigt stolt över sina ananasar på Azorerna och kallar ananasen för frukternas konung. Jag förstår inte riktigt det här men, Azorerna är för kallt för att ananas ska kunna växa vilt. Man odlar dem i växthus och varje planta tar två år på sig innan den är helt mogen! Alltså en planta, en frukt... Det låter inte som någon bra affärsidé men då var frukten dyr också! Och man tillverkade en ananaslikör som var rätt så god.

Plantor som är ungefär fyra månader gamla. Det är bara blad än så länge.

De här plantorna är snart klara. Man ser frukterna i mitten av varje planta.

Här fick vi smaka likören.

Efter naturupplevelserna och ananasplantaget fick vi en rundtur i staden Ponta Delgada. Det var hur mysigt som helst  där men gamla fina svart/vita hus, smala gator med vackra stenläggningar. Ser ni mönstret i gatan? Alla trottoarer var i olika mönster.

Hästdroskor stod lite här och där för att erbjuda turisterna en rundtur.

En kyrka vid ett litet torg mitt i den gamla delen av staden.

Del av den största kyrkan i Ponta Delgada, huvudkyrkan.

Nu borde ni ha blivit lite sugen på att åka till Azorerna va?!

Lotta

Ombord på Epic - Slam Allen

Vi var på väg och sova efter ett restaurangbesök med en cirkusaktig underhållning ikväll. Men trots den fantastiska showen och den otroliga maten var det ”Slam Allen” som stal showen. När vi gick förbi bluesklubben hörde vi några härliga gitarrtoner och vi gick in och kollade vad det var. Den här hade whikeyröst när han pratade och en helskön avslappnad stil. Han satt helt still, sjöng sin musik, bjöd upp folk på scen som ville jamma, snackade lite mellan låtarna och hade sån utstrålning att den fullsatta lokalen bara satt och gungade med i hans härliga låtar. Han gjorde egna verisioner av klassiska låtar och han inspirerade mig till att börja lyssna mer på blues. Han körde en version av ”Mockingbird song” och han fick låten att vara helskön. Bara en sån sak, han fick en medioker låt att bli en av de bättre jag har hört. Tack ”Slam Allen” för en helt oförglömlig kväll på Jazz- & bluesbaren på Epic!

Marcus

Ombord på Epic - Blue Man Group

Epic har otroligt nog Blue Man Group som underhållning ombord! Igårkväll var vi och såg showen och det var roligt och häftigt att se! Blue Man Group blev kända för att trumma på plaströr och göra musik av det. Det finns med i showen men det är mycket humor och andra inslag också. De experimenterar mycket med ljusteknik och gör saker man inte sett på en scen förut. Efter showen fick jag fotografera mig tillsammans med en blå gubbe :)

Lotta

Ombord på Epic - Gymmet

Jag är ingen träningsmänniska. Jag kan inget om träning men ändå kan jag se att Epic har ett fantastiskt gym! Jag kan också se det på Marcus ansiktsuttryck, han är lyrisk och verkligen taggad. Det är stort och verkligen välutrustat. Här finns nog det mesta man kan behöva.

Härlig utsikt från springbanden (eller vad det nu heter...).

Varje dag är det kostnadsfria föreläsningar om hälsa. Du kan få lära dig hur du ska få en plattare mage, hur du kan gå ner i vikt utan att äta mindre eller hur du gör för att sänka ditt blodtryck. Det finns också saker som kostar som t.ex. ett bootcaamp på nio dagar och vill man inte haka på det kan man träna själv utifrån en planering på nio dagar som sitter uppe för alla.

Ett rum för spinningpass.

Det här har jag ingen aning om vad det är, men det har säkert ni som tränar?

Ett rum för pass av olika slag.


Lotta

Le Bistro

Nu ska ni få se en massa god mat! En kväll  gick vi på en av Epics specialrestauranger, Le Bistro. En franska restaurang som tar en avgift på 20 dollar per person för att man äter där. De flesta restaurangerna är gratis, men det finns några lite mer speciella som tar en avgift och Le Bistro är en av dem. Det är ju inte mycket med tanke på vad man får så det är absolut värt det. Maten här var ett av det bästa vi någonsin ätit, helt underbar. Vi kommer att gå hit i alla fall en gång till under resan, men sedan är det så många andra ställen man vill hinna med också. Jag tror att det är 20 restaranger ombort...

Min första förrätt, pilgrimsmusslor.

Marcus första förrätt, fransk löksoppa.

Marcus andra förrätt. Olika röror i strutarna, vet inte vad det var men det var gott!

Min andra förrätt. Sallad med anka av något slag.

Marcus varmrätt, svärdfisk.

Min varmrätt, lax.



Marcus dessert.



Min dessert, creme brulé!

Lotta

Just nu på Epic

Utsikten från vår balkong. Vi har vår hytt precis i mitten längst bak på båten.

Högläsning och lite roomservice som är gratis dygnets alla vakna timmar, mellan 00-05 kostar det men då sover ändå vi!

Lotta



Ombord på Epic - Vår hytt!

Vårt stateroom/hytt är verkligen hur bra som helst! Och fint är det också :) Här kommer lite bilder på hur vi bor de närmsta dagarna.

Det är lite speciellt eftersom dusch och toalett är i ett eget rum och handfatet är här ute i det stora rummet. Rätt praktiskt faktiskt, men lite ovant. Handfatet är lätt att rulla in under och kranhandtaget är förlängt och lätt att komma åt.

Anpassad dusch med nedfällbar stol och många långa handtag.

På TV:n finns allt. Vi kan se på amerikansk TV, hyra filmer, shoppa från Taxfree, reservera platser på de olika evenemangen ombord, läsa om restaurangerna som finns, boka bord, se vårt saldo, alltså hur mycket vi handlat för, se vår kalender, vad vi har inbokat o.s.v.

Telefonen är väldigt tydlig med stor display där man kan nå all service lätt.

Utgången till vår balkong med ramp. Det är en ganska stor balkong med en solsäng och två solstolar med litet bord till. Ändå finns det gott om plats för Marcus att vara där.

Marcus på balkongen i Miamis hamn.

Den smarta garderoben. Lätt för Marcus att nå kläderna både de där nere och de där uppe. Ser ni stången som hänger ner? Det är ett handtag. Se nästa bild så får ni se hur det fungerar.

Taa da! Man bara drar ner det i Marcushöjd. Fiffigt.

Vi fick en present av rederiet när vi kom. Sånt är roligt och uppskattas!

Man har verkligen tänkt på allt när man designat det här rummet. När vi sticker in vårt nyckelkort utanför dörren öppnas dörren automatiskt och stängs efter en stund. Vi har en knapp på väggen bredvid TV:n där vi kan öppna dörren och låsa den från långt håll. Jättebra eftersom Marcus inte hinner fram till dörren så snabbt om det knackar. Jag tror helt enkelt inte att det kan bli så mycket bättre än det här. Det enda som alltid är ett problem är heltäckningsmattorna som är svåra att rulla på, men eftersom det är en brandsäkerhetsåtgärd kommer man aldrig ifrån det.

Lotta