USA-reflektioner

Jag hittade ett inlägg i min gamla blogg som jag skrev efter att ha varit i USA för första gången. Jag tänkte att jag skulle dela med mig till er av mina reflektioner som till stor del bekräftade min bild av landet.


"Det här var min första gång i USA och självklart har man redan sin bild av ett land som detta. För min del har vissa saker ändrats och vissa bekräftats. En del saker är bra och en del är riktigt förskräckliga. Miljötänket till exempel, det verkar inte existera över huvud taget. Det första vi ser när vi kommer ut från flygplatsen i Miami är är en bilpark bestående av nästan bara stora lyxiga bilar med stora motorer. Okej, men det stora problemet som jag reagerade på var att ingen stängde av sina motorer medan de stod parkerade och väntade på folk. Bussarna och bilarna stod och gick hela tiden i de 45 minuter vi stod där och väntade på vår transfer. Och när vår transfer kom visade det sig att de skickat en hel stor buss endast för Marcus och mig! Helt sjukt.
När vi åkte i vår stora buss från Miami till Fort Lauderdale tappade vi snabbt räkningen på alla USA-flaggor som vajade överallt. Det var här jag fick frågan första gången: ”Har din man skadats i kriget?”

Det jag reagerar över är kontasterna mellan fattiga och rika här. Det är väldigt tydligt och efter vägen mellan Miami och Ft.Lauderdale finns inte mycket att se. Bara nedgångna hus och sjaskiga bensinmackar, verkstäder och motell. Standarden är verkligen som natt och dag här. Man får verkligen se också att USA är en smältdegel av en massa olika nationaliteter. Om man tänker sig en riktig amerikan som en stor och stark karl i cowboyhatt och boots så blir man besviken för sådana finns inte här :)

Den här drickskulturen som finns här är något som jag tycker är otroligt jobbigt. För att inte tala om skatten som läggs på allt priser. Står det en sak på prislappen så vill jag att det ska kosta så mycket också, men det gör det ju inte. Jag vet inte hur mycket folk här väntar sig att få i dricks heller. Det är ju så många som ska ha hela tiden så man kan ju inte ge så mycket. Jag lämnar en dollar och sen tar jag Marcus och springer från restaurangen innan de hinner se hur lite de fick :) Jag tycker att det är jättepinsamt."

 

Så skrev jag då och det är inte fel, ändå fascineras jag av det här landet och vill åka tillbaka, många gånger. Det är konstigt med USA, det lockar och drar samtidigt som det upprör och irriterar.

 

Lotta